söndag, mars 30, 2008

Saker som man Bara Inte Säger

Jag brukar aldrig fråga folk om de är gravida. Av ett enda skäl - för att jag inte har med det med att göra. Hur nyfiken jag än är, eller vad jag än tror mig ana - andras kroppsfunktioner och särskilt fortplantningsfunktionerna är och förblir en privatsak. För mig är detta självklart - kanske för att jag är pryd, kanske för att jag själv har rätt hög kroppsintegritet och därmed räknar med att andra också ska ha det. Eller kanske helt enkelt för att jag på den här punkten har folkvett.
Uppenbarligen är det inte det för många andra. Sedan jag fyllde sisådär 25 har jag fått frågan kanske 30-40 gånger i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Vänninor i min ålder vittnar om precis samma sak. Människor som frågar, antyder, till och med rör vid ens mage på ett menande sätt och som uppfodrande vill ha svar på sina plumpheter. Ibland - eller till och med oftast - människor man inte känner så väl. Som, i offentliga miljöer, så att omkringstående hör, vill att man ska ventilera sitt privataste privatliv, oavsett vilket svaret på deras fråga är. För i detta med barnafödande ryms så mycket av det som är allra mest privat och personligt - relationer, livsplaner, samliv, hälsotillstånd, kroppsuppfattning - rubbet. Det är svårt nog utan att någon annan ska in och gegga i det.
För mig handlar det här inte bara om vilka reaktioner man kan råka orsaka, om den man frågar blir ledsen eller upprörd för att hon är ofrivilligt barnlös, eller inte alls vill ha barn eller helt enkelt har komplex för sin vikt. Huvudproblemet den flagranta bristen på repekt för människors och särskilt kvinnors integritet. Män får ytterst sällan samma fråga eller antydningar, även om de är i "rätt" ålder och lever i en fast relation sedan länge. Och det tror jag inte bara beror inte bara på att det inte syns på dem, utan på att mäns integritet och kroppsliga gränser åtnjuter en annan respekt. Och det är rent ut sagt skit.
Så nästa gång du undrar om kollegans plötsliga tedrickande, kompisens lakritskonsumtion eller grannens förändrade kroppsbyggnad kanske eventuellt betyder att...kom ihåg att det inte är din ensak för än hon vill att det ska vara det!

10 kommentarer:

Anonym sa...

Bra. Tack

"mäns integritet och kroppsliga gränser åtnjuter en annan respekt. Och det är rent ut sagt skit".

Så tror jag absolut att det är och jag övar mig fortfarande i att hålla på mina gränser. Bara för att någon frågar något plumt och integritetskränkande innebär det ju inte att jag måste svara men så *poff* ploppar den väluppfostrade upp och svarar mot min vilja. Skumt.

Anonym sa...

Miriam... du kan inte tänka dig att sjunga in "jag tror på en Gud" i MP3 och lägga upp den så att vi andra kan få lyssna. jag bad dottern men hon är inte riktig säker på om hon vill... och den enda varianten som ligger ute på nätet låter... milt sagt inte världsbra :)

Anonym sa...

Tack för en utmärkt post.

/L

Magnolia sa...

Kan bara hålla med i allt du skriver. Inte nog med att man närmar sig 30 och inte har barn - det hjälper inte heller till att man är mer åt det rundlagda hållet...2007 fick jag frågan flera gånger. Är i det nya året förskonad än så länge från påhopp om eventuell graviditet. Suck hur integritetskränkande kan det inte bli ibland.

Anonym sa...

Ja. Och inte spelar det någon roll om man har fast förhållande eller inte!!
Sådan plumphet berör så oerhört många punkter och kan såra så djupt.
Hade någon bokstavligt tagit på min mage vet jag inte vad jag gjort. Den dagen kommer väl den med...

Miriam W Klefbeck sa...

Hosanna: Jag har ingen MP3 eller några inspelningsapparater alls, tyvärr. Kolla med Ebbas Mamma, de kanske har.

Anonym sa...

Miriam; då gör jag så ;)

Anonym sa...

Mycket bra. Det blir just inte lättare om man är prästfru... (vilket du särksilt märkt och kanske även som präst själv) det förväntas liksom - frågorna kommer förmedlade från långvägar och någon hälsar från någon som undrar varför inte barnen börjar "ploppa" fram efter ett och ett halvt år som gifta... Kanska tröttsamt och inte alls särsklit uppmuntrande. Som du skriver - det är inte särskilt välvilligt får jag för mig för vem vet vilka hemligheter den man frågar bär på ? / Elin

Miriam W Klefbeck sa...

Precis! Jag fattar inte varför det är helt OK att fråga om tillståndet i någons livmoder när man behandlar resten av kroppen med en viss respekt. Jag frågar ju liksom inte tanter om deras slemhinnor är sköra eller halvtanter om de fortfarande har mens, liksom...

Karin sa...

Precis. Som gravid tror somliga runt omkring en att det är helt ok att klappa på magen, fråga om "den har börjat sparka", eller fråga om hur man mår på mornarna.

Det mesta är säkert i all välmening, men man kan inte utgå ifrån att människor vill bli klappade på magen.