Nu har jag läst ut boken jag skrev om igår. Och är både nöjd och lite brydd. Nöjd därför att det var en riktigt bra bok - första gången på länge jag sträckläst på det här sättet, och jag läser ganska mycket. Brydd därför att jag inte riktigt förstår varför Da-Vinci-koden-komplexet måte genomsyra så stor del av populärkulturen nuförtiden. Varför behandlas kristendomens idégods på film och i böcker så sällan utan att man drar in ett eller annat apokryft, gnostiskt evangelium? Och varför beskrivs de här texterna och den gnostiska traditionen så ofta utan ansats till problematisering - man utelämnar det elitistiska och dualistiska till förmån för det mer exotiska (som att Jesus fick barn med Maria från Magdala och allt det där)?
I det här fallet (Change of heart av Jodi Picoult) är det egentligen inte så farligt. Men det är ändå trist eftersom storyn skulle fungera minst lika bra utan huvudpersonens (den dödsdömde som vill donera till hjärta till sitt offers syster) plötsliga citeranden av Thomasevangeliet. Underverken, offertanken och frågan om rättfärdiggörelse räcker gott och väl för att göra historien spännande på flera plan. Kristusmotiven fullkomligen haglar - själv återkom jag hela tiden till Herrens lidande tjänare i Jesaja - föraktad var han, och övergiven av människor.
Samma sak med skildringen av prästen, Fader Michael. Han beskrivs ovanligt sympatiskt och månfacetterat för att vara en präst, en vanlig, katolsk kille som är lojal men pragmatisk med kyrka och sin församling. Att han får en troskris i mötet med den dödsdömde som inte bara vill ge bort sitt hjärta utan dessutom gör diverse underverk är fullständigt trovärdigt UTAN att han börjar omfamna gnostistiska tankegångar.
Nåväl, det är ändå en bra bok som jag verkligen rekommenderar - till kyrknördar, Picoult-fans och alla andra.
1 kommentar:
Tack för tipset!
Skicka en kommentar