...så tycker Ebbas Mamma att Jane Hellen-schampoo luktar, för det hade hon när vi båda bodde på Arken, även känt som Nykterhetsvännernas Studenthem i Uppsala.
Den var inte så lång egentligen, tiden på Korridor 4:7 på Sturegatan, men även för mig är den synonym med Uppsalatidens allra bästa stunder. Där har vi suttit vid det stora köksbordet med vaxduken med solrosor på och ätit Bullens varmkorv (Lisa) och cous-cous med Kesella (jag) och vid samma bord har både Markus och Kaplanen mer eller mindre nervöst druckit sina första tekoppar i sina blivande hustrurs sällskap. I samma kök har vi tröstats och vägletts av de äldre och visare korridårarna F, S och A, där har vi klätt upp oss för vårbal och gåsmiddag och där har åtminstone jag översatt stora delar av Markusevangeliet.
På Arken hade vi, trots vår ungdom och studentikositet, fasta rutiner och ett rätt ordnat liv. Som korridorens julmys, söndagsfika-fixandet (trots att ingen av oss brukade gå ned till söndagsfikat på Verandan), och strykjärnet utanför handikapptoaletten som man under inga omständigheter fick hälla vatten i (Uppsalavattnets kalkhalt går inte ihop med ångstrykjärn). A och S som alltid lagade ordentligt middag, F som alltid drack sitt te i en brun mugg som rymde en halvliter och den stora klumpiga TV:n med bordsantenn som fungerade bäst när frysen var öppen...
För min del är det inte Jane Hellen-schampoo som är madeleinekakan tillbaka till Arken, utan en sorts Lavendelolja från Indiska som jag ofta hällde i min gröna oljebrännare på kvällarna. Det, och så min gröna galonjacka från ÖoB för den hade jag ofta då och nästan aldrig efter det.
2001 flyttade Lisa till Norrbyhus och jag till Ansgarsgården och där fick vi det bra, förstås. Men som det var på Arken, så blev det faktiskt aldrig mer...
2 kommentarer:
Wihi, jag bor på Arken, fast i 4:5!
Underbart! Kan du undersöka om korridor 4:7 fortfarande alltid gör söndagsfikat grönt?
Skicka en kommentar