Jag VET att allt inte är frid, fröjd och harmoni i djurens värld. Jag har ju katt och trampar därmed på döda fåglar i gräsmattan flera gånger i veckan. Ändå har jag av någon anledning kvar någon gammal vanföreställning om att djurfilmer på TV är trivsamma och mysiga. Trots att jag hela tiden påminns om att så icke är fallet.
Som en gång i Uppsala. Maken (som då titulerades pojkvän) och jag hade haft en sällsynt dryg vecka med tentor och elände och ville på söndagskvällen koppla av lite framför TV:n. Ett med naturen om dromedarer kändes precis lagom. Och först var det ganska intressant att följa den inplanterade dromedarernas liv i Australien. Sedan blev det rätt läskigt. Ett gäng med unga handromedarer slog sig samman och anföll en ensam dromedarmamma och hennes unge. Medan några av dem spärrade vägen för mamma dromedar, försökte resten av dem sparka ihjäl dromedarbebisen, som råmade i högan sky. Och sedan våldsbetäckte de dromedarmamman upprepade gånger. Ingen gullig söndagsunderhållning här inte...
Alldeles nyss hamnade vi i väntan på nyheterna framför ett program som hette Lemur Strett. Lemurer är rätt fina djur, med imponerande svansar. De hoppar långt och högt och verkar på det hela taget rätt sympatiska. Trodde jag då. Fem minuter in i programmet slåss de så tussarna yr. Och så fortsätter det, uppblandat med lite parningsscener. Sex och våld alltså. Aldrig kan man vara riktigt fredad...
2 kommentarer:
Det är nog en allmän regel; man behöver inte vara snäll bara för att man ser söt ut eller för den delen har imponerande svansar.
Satt btw i flera minuter och försökte komma på vad för slags djur en dromedar är. Tillslut fick jag lov att googla. Snacka om hjärnsläpp!
Singular ska det vara: "eller för den delen har imponerande svans.". Fast eftersom jag för stunden inte visste vad en dromedar var är det ju fullt möjligt att det kryllar av djur med flera svansar.
Skicka en kommentar