I barndomens matteböcker fanns det ett facit längst bak. När inga andra utvägar kvarstod, kunde man kika där, och sedan liksom räkna baklänges - hur ska jag göra för att det ska bli 346, liksom.
Verkligheten har inget facit. Man får klara sig med Bibeln. Men den är ju liksom inte skriven på det sättet att det bara går att slå upp och kolla: I händelse av x, gör y men undvik z.
*Jag tror fortfarande på Gud, ingen är sjuk och mitt äktenskap mår hur bra som helst. Ingen anledning till oro för det som faktiskt är viktigast
3 kommentarer:
Just det. Inte är det lätt att förstå sej på världen och sanningen. Och hur vet man vilken röst som är min egna inre, Guds röst eller världens/samtidkulturens?
Men jag inbillar mej att det är ett stort steg att inse att världen inte har något facit.
Nej det är inte lätt. Jag önskar mig också ett facit ibland som är lite tydligare än bibeln, fast det kanske du redan har förstått. Jag läser Paulo Cohelos bok "Birda" just nu, och där kallar de trons väg/livet för "den mörka natten" därför att vi kan inte se och veta ngt om framtiden. Det är svårt men utmanande tycker jag. :)
O vad jag känner igen mig. Men vi får läsa vidare i vår Heliga skrift och hoppas på ledning.
Skicka en kommentar