Man blir omsider rätt insatt i bröllopstrender i det här yrket. Till exempel vet jag att brudklänningar i allmänhet har bara axlar, att brudkrona är extremt ovanligt och att brudbuketter ska vara små. Att båda ger varandra ringar blir vanligare och vanligare, och man kastar rosenblad minst lika ofta som man kastar ris. Solisten, om man har en sån, sjunger "Av längtan till dig" eller "För kärlekens skull" eller kanske "För att du finns" och får man välja, vill man oftast att prästen använder inledningsord 1 i handboken, samt de förestavade löftena.
Samtidigt är alla bröllop unika. Jag har haft tre idag, tre helt olika gudstjänster för tre helt olika brudpar. Och trots att man kanske skulle kunna tro det, blir det ingen löpande-band-känsla. Tvärtom. Den enda nackdelen med en sådan här bröllopslördag jag kan komma på, är att man blir lite trött i fötterna.
4 kommentarer:
Intressanta noteringar! Det där med bara axlar har jag också lagt märke till... vilket var totalt fel när jag gifte mig för ...låt se... 34 år sen.
Jag hajade till när jag såg kronan i högerspalten hos Eva på Frösön, för jag har nyss fotat alla kyrkans kronor, ska skriva om dem i ett nummer av församlingsbladet. Det är synd att det blivit omodernt...
Öht tycker jag det är synd att det är samma 3 sånger på bröllop, samma (fast andra) på begravningar... Det finns ju så många vackra som inte får en chans.
*ler*
Jag tycker inte att man ska ha bara axlar inne i kyrkan. Det tyder verkligen på både dålig smak och dåligt omdöme. Man kan ju ha en liten jacka eller bolero över klänningen som man sedan tar av sig på festen.
Jag är böjd att hålla med dig - mest av estetiska skäl. Och de allra flesta brudar som har sådana där sjöjungfruliv, brukar ha en sjal över.
Skicka en kommentar