fredag, juli 24, 2009
Södertälje är fantastiskt...
...hävdar jag med viss bestämdhet, för trots att det låter lite klyschigt så tycker jag verkligen det. Det beror på en massa saker, men bland annat på det faktum att Södertälje har en samfundsflora som skiljer sig markant från övriga landets, och som dessutom sätter sin prägel på hela staden. Dagen påbörjar en artikelserie om detta idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Och i det lilla gula huset som är K-märkt och illa åtgånget, på Nygatan, där ABF har hållit till, där var Frälsis på 50-talet och vi bodde i den yttepyttelilla lägenheten ovanpå när jag var 2-4 år gammal.
Fast då var Södertälje en liten stad... rena idyllen.
Kul - det vet jag ju precis vart det är!
Nu är Södertälje inte direkt någon idyll - snarare ett charmigt kaos med vissa inslag av sånt som inte alls är charmigt (segregation, våld och inte minst missbruk). Men jag älskar det ändå.
Är det några ortodoxa inslag i de svenskkyrkliga mässorna kanske?
Nej, inte i allmänhet. Men det förekommer monstranser, läsningar på arabiska och så kan man väl lugnt säga att ljuständningen (den på vardagar alltså, inte i mässan)i den här staden spelar i en helt egen division. Vi har ett ljusträd med plats för 133 ljus OCH sandkrukor.
Skicka en kommentar