President Bartlets stab är, måste jag säga nu när jag har sett sisådär 18 Vita-Huset-avsnitt, föredömliga när de kommer till att arbetsrelaterade konflikter. Även om de skriker och är rätt förfärliga mot varandra med jämna mellanrum, håller de sig hyfsat till sakfrågorna (även om sakfrågorna ibland gäller känsliga saker som hur motparten sköter sitt jobb), undviker att slå under bältet och dessutom - och det är det allra bästa - grälar de tills de är färdiga. De ger liksom inte upp halvvägs och går och tjurar i tre avsnitt, utan de skriker och svär och lever om tills den ena parten är överbevisad, övertalad eller tills man hittat en hygglig kompromiss. Och då går man vidare med arbetet eftersom ingen har tid eller ork att gräla när det finns så mycket viktigare saker att syssla med i Vita Huset.
Jag vet att det är på låtsas. Det är ju onekligen lättare att gräla konstruktivt om man har ett manus att följa. Men principerna går ju att använda även i mindre sammanhang än i Vita Huset, t.ex. i ett lärarrum, en bilverkstad eller varför inte på en församlingsexpedition:
1) Signalera din inställning i ord och beteende (alltså skrik om du är arg men säg för allt i världen varför)
2) Håll dig till sakfrågan
3) Fortsätt prata tills saken är så löst den kan bli
4) Acceptera därefter lösningen och återgå till arbetet utan långsint tjafsande.
Jag tror jag ska satsa på detta i framtiden. Blir det alltför otäckt får jag väl helt enkelt låtsas att jag är C J Cregg.
Tro nu inte att min arbetsplats är sådan att jag är i desperat behov av en konfliktstrategi. Den är fullkomligt genomsnittlig även när det kommer till konflikter.
1 kommentar:
Vita Huset är en fyllig och i många fall lärorik serie.
Svenska Kyrkan har en del att lösa
utifrån denkonfliktanalys Du gör.
Men det är vardagen. Njut av Vita Huset den är fängslande.
Skicka en kommentar