Oavsett hur man ställer sig till 50-årsdagen av beslutet att viga kvinnor till präster i Svenska Kyrkan, så finns det en hel del relaterade frågor som skulle vara intressant att forska kring. Liza efterlyser t.ex. i en kommentar forskning kring hur kvinnors tillträde till prästämbetet påverkat kyrkans trovärdighet. Det tycker jag vore spännande, både vad gäller trovärdigheten gentemot egen tradition och organisation, mot sina medlemmar och till andra samfund.
Själv skulle jag tycka det vore intressant att jämföra Svenska Kyrkan med systerkyrkorna i Danmark, Norge, Finland och Baltikum och särskilt undersöka varifrån initiativet kommit och i vilket sammanhang, hur frågan bearbetats, i vilka instanser besluten tagits och i vilken ordning, samt givetvis vilka dogmatiska och exegetiska argument som varit bärande. Hur talar man om ämbete och tjänst i våra systerkyrkor - vad skiljer, vad är likadant och vad skulle vi kunna lära oss? Hur ser det ut och hur fungerar det t.ex. i Danmark, där den första prästvigda kvinnan vigdes efter kallelse från en valgmeninghetsförsamling, eller i Lettland där men prästvigde kvinnor under en period men sedan slutade med det. Påverkar sättet som beslutet fattades på något för kyrkvardagen som kommer sedan, så att säga.
Någon som känner sig utmanad?
1 kommentar:
Spännande forskningsuppgift tycker jag med! Vill man ha en kort (mkt)jämförelse av de nordiska länderna kan man med fördel dock ta en titt i Nordiska folkekirker i oppbrud red. Jens Holger Schjörring.
Skicka en kommentar