Adventstiden fortlöper och det ösregnar. Inte för att det förändrar förberedelserna inför inkarnationens fest, men jag tycker det är SÅ tråkigt. Lillebror som hade tillbringat helgen i Lycksele rapporterade om snö och jag blev faktiskt avundsjuk.
Samtidigt har jag inte klimatångest. Inte än. Nog för att jag tror att forskningsresultaten är sanna, det är inte det. Samtidigt rapporterar äldre släktningar om tokmilda vintrar på 30-talet, jag minns regniga jular på 80-talet och det är länge sedan det (i Sörmland) var både en vit jul (2004) och en ordentlig snövinter (2005-2006) så även om det går åt fel håll så finns fortfarande den vanliga variationen med i spelet också. Så jag slutar inte hoppas på och be om snö än på ett tag. Kanske är det i-landsreligiositet att be Gud som snö men jag gör det ändå...
1 kommentar:
Jag tror på i-landsreligiositet och ber raskt en bön om barn som är lätta att natta ikväll ;)
Skicka en kommentar