lördag, februari 20, 2010

Pappa mot sin vilja?

Jag läser Aftonbladet och blir som så ofta lite irriterad. Artikeln handlar om män som "tvingats" bli fäder, sedan deras flickvänner/sexualpartners valt att inte abortera frukten av relationen. Enligt en undersökning som artikeln hänvisar till, gäller detta var tjugofemte pappa, eller gjorde i alla fall när undersökningen gjordes. Det kanske är en uppgift som ska tas med en nypa salt - men i alla fall.

Jag har full förståelse för att det kan vara jättesvårt och komplicerat att bli förälder vid en tidpunkt man inte själv valt och ännu svårare om man blir det tillsammans med en person man inte vill dela sitt liv med. Men ändå. Jag tror inte det är särskilt vanligt att dessa fäder har tvingats till sex. Jag tror heller inte särskilt många av dem levt i okunnighet om hur preventivmedel fungerar. Ej heller att de är sådana slavar under sina begär att de inte helt kan säga nej. Sedan förekommer det säkert att kvinnor som väldigt gärna vill ha barn ljuger som sin preventivmedelsstatus, och det är självklart inte OK - men jag undrar hur vanligt det egentligen är.

Men faktum kvarstår. Har man sex, finns det alltid en möjlighet att resultatet blir en graviditet och ett barn. Det är något man helt enkelt får ha med i beräkningen. Kan man absolut, absolut inte tänka sig att bli förälder, ja då får man vara övernitisk med preventivmedel eller helt enkelt låta bli att ha sex med folk som man inte vill ha barn med. Det ÄR faktiskt ett alternativ. Med andra ord - har man ägnat sig åt barnalstrande verksamhet, ja, då får man faktiskt ta konsekvenserna även när det inte blir riktigt som man ville.

8 kommentarer:

Lars Bergman sa...

En rimlig ståndpunkt som jag delar fullt ut - i teorin. Dock är människan svag, och det är inte bara män som raggar kvinnor. De senare kan vara väldigt förföriska också. Här räcker det inte med irritation och moraliska utspel, det är hela samhällets attityd till relationer som behöver förändras. Vi får jobba på det...
/Lars

Miriam W Klefbeck sa...

Alldeles oavsett vem som raggar upp vem, och vem som är förförisk, så gäller ju här ett praktiskt orsak-verkan samband för alla inblandade. A ger (eller kan ge) B. Och det vet vi om.

Jag menar inte att vi inte ska få göra misstag - för det gör alla människor, hur goda intentioner vi än har. Det jag retar mig på är hur artikel närmast framställer de här männen som offer när de själva, oftast helt medvetet,satt sig i en situation där den svagaste agenten faktiskt är barnet.

Jag säger inte att man inte får tycka och känna att det är jobbigt, opraktiskt eller förargligt när det blir så här. Men är man vuxen får man faktiskt stå för vad man gjort.

Och hur ska vi kunna förändra attityderna till relationer, om vi inte får ifrågasätta dem som redan finns?

Karl sa...

Miriam, innebär det här att du även är motståndare till abort? För kvinnor är väl lika kapabla som män att ta ansvar för att använda preventivmedel?

Lars Bergman sa...

Jag kanske formulerade mig lite dumt. Det var inte meningen att ifrågasätta ditt ifrågasättande. Jag är helt med i tankarna! Men jag läser nog själva artikeln lite mer positivt än du.

Jag ser en man som visserligen blev chockad och inte mådde bra men som ville försöka ta sitt ansvar. Det han verkar vilja uppnå med sin bok är väl snarast att peka på behovet av hjälp för män i samma situation - hjälp att knyta an till sitt barn, inte hjälp att komma ur situationen.

Jag har inget bra recept på hur vi vänder utvecklingen, den som under lång tid verkat mot att separera sex och barnalstrande som begrepp, annat än att fortsätta hävda Guds skapelseordning och peka på att glädjen i en relation hänger ihop med ett ansvar.

/Lars

Miriam W Klefbeck sa...

Karl. Jag tror inte att abort är en rättfärdig handling och kan väl därmed sägas vara mot abort. Jag vill däremot inte dra in rätten till laglig, säker abort för dem som kommer till en annan slutsats än jag i denna fråga. Jag tror att detta skulle kunna leda till en ökning av illegala, farliga aborter som på sikt kan orsaka än mer lidande.

Jag dock att rätten till abort samt den goda tillgången på preventivmedel delvis har förvrängt synen på sex - barn ses inte en alltid som naturlig följd av sex som man ska ta med i ekvationen, utan antingen som något som ska undvikas, eller något man skaffar när man själv tycker att det passar.

Självklart har män och kvinnor lika stort ansvar för både ansvarfullt, säkert sex, preventivmedelsanvändning och för eventuella följder. Aftonbladets artikel tog upp problematiken ur mäns synvinkel, och därför bloggade jag ur den vinkeln.

Miriam W Klefbeck sa...

Därmed inte sagt att jag tycker illa om den goda tillgången till preventivmedel - tvärtom!!!!

Jonas sa...

Du har helt rätt. Om man har sex, oavsett om det är med preventivmedel eller inte, måste man vara beredd på att det blir barn. Det är ändå det huvudsakliga syftet med det hela. Därför delar jag ståndpunkten både i teorin och praktiken - med hänvisning till det Bergmans bryderier säger. Abort kan aldrig någonsin rättfärdigas med hänvisning till att pappan inte vill blipappa.

Sofia sa...

Klart du har rätt. Jag skrev om det här också förresten för ett tag sedan. Och som ett brev på posten kommer det förstås män som ormar i paradiset och vrider och vänder på det som är sant - men kvinnor då, men abort då. Kvinnor "är förföriska". Vad i helvete betyder det? Jag är en heterosexuell kvinna, kvinnor är inte ett dugg förföriska mot mig. Snacka om normativ blindhet! Och abort, Karl, handlar för kvinnor om mer än ett knull man inte vill ta konsekvenserna av. Den dagen män tar lika stort ansvar för sina barn i den här världen och slutar att våldta och tvinga kvinnor till samlag så kan vi snacka enligt din princip.

Jag.är.så.trött.på.så.kallade.män. Lär.er.tänka.