...är det Kyndelsmässodagen och vi ska sjunga en av min barndoms storfavoriter, nämligen 479, i Pershagens Kapell. Där ska både ljuvliga "Symeon går där och väntar på under" och förstås "Det lilla ljus jag har" sjungas, samt en riktigt fin tonsättning av GT-texten, Jag ska predika om en självlysande bebis (typ) och efteråt ska vi äta minisemlor och dricka saft. Så alla som till äventyrs befinner sig i närheten av Pershagen kl. 15, kom och fira gudstjänst med oss!
För övrigt är det svårt att predika på Kyndelsmässodagen utan att förfalla till sentimentalt eller lagiskt fluff om ljus och värme i största allmänhet. Gränsen mellan uppenbarelsens ljus, och den falska trygghetens ljus är inte alltid solklar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar