söndag, november 22, 2009

Mellan högmässor...

...befinner jag mig just nu. I vanliga fall har jag oftast bara en per dag, men idag ska jag göra ett spontant inhopp för en indisponibel kollega, i en kyrka där jag aldrig förut firat högmässa bakom altaret.

Det går säkert bra, församlingen kommer ta väl hand om mig. Mitt enda problem just nu är att min predikan från i förmiddags ligger på en stol i S:ta Ragnhilds kyrka, som är stängd, låst och larmad, samt i min dator på jobbet, som inte precis ligger på vägen mellan S:t Mikaels kyrka och Mölnbo. Därför har jag, som jag ser det, dessa alternativ:

1) Skriva en ny predikan fort som bara den
2) Åka in till expeditionen, skriva ut predikan och åka vidare till kyrkan.
3) Predika ur minnet, utan manus, och se hur det går
4) Hel fräckt låna makens predikan

Vad tycker ni? Jag har ungefär en timma på mig att bestämma mig.

12 kommentarer:

Lars Bergman sa...

Hoppas du valde alternativ tre, det mest spännande. Utan manus tenderar man (och kvinna) ju att bli lite mer direkt beroende av Anden... :-)

Liselotte Malmqvist sa...

Jag ska också predika en gång till idag. Fick med min pärmen med predikan hem, men hade faktiskt två olika för de olika tillfällena. Men jag har datorn hemma så jag kan alltid fixa det om det skulle gå. Jag hade nog också gått på improvisationen... Annars kan du ju alltid få min, den ligger ute på bloggen! :-)

Men du är kanske redan klar.

Jonas sa...

Alternativ tre, eller kanske alternativ fyra, skulle jag säga, kan ju bli spännande det också...tänker ni ganska lika du och din man när det gäller predikningar och att lägga ut texter?!

Liselotte Malmqvist sa...

Jag skulle inte varit så kaxig. Jag hade skrivit två olika predikningar till de två olika gudstjänsterna idag. Jag har oftast två eller tre gudstjänster per söndag. Denna gång ville jag för ovanligheten skull inte hålla samma predikan. Men när jag kommer till kyrkan inser jag att jag har printat ut två predikningar, men likadana. Alltså den jag redan hållit en gång. Så vad göra?
Hinna hem och skriv ut en ny fanns inte tid till
Hålla den gamla? Ja, om det inte var någon församlingsbo som var i gudstjänsten i förmiddags, det händer faktiskt att man går två gånger... Försöka improvisera den jag inte hade med mig? Kändes lite osäkert.. Men när jag hade läst evangelium så löste det sig av sig själv. Jag lade bort pärmen med predikan och blandade friskt från båda predikningarna... Om det blev lyckat vet jag inte. Men det är en liten kyrka där prästen alltid sitter ner och predikar, vilket gör att det blir lite mer dialog och samtalston. Det funkade i alla fall, tror jag... Men det är inte så kul att ha lagt ner en massa tid på en predikan som jag inte fick använda... Så nu får jag fundera på vad jag ska göra med den...

Miriam W Klefbeck sa...

Jag använde mig faktiskt av en mix mellan alternativ tre och fyra - jag utgick från makens predikan, men lade in delar av min egen, improviserade små stickspår och anpassade ordvalet så det skulle låta rätt.

Jodå Jonas, vi tänker rätt lika. Men uttrycker oss ofta tämligen olika ändå.

Jeez sa...

Jag mailar alltid min predikan till mig själv, på så sätt har jag den nära på de flesta ställen :-)

Miriam W Klefbeck sa...

Ska försöka komma ihåg det i fortsättningen - det hade underlättat...

Jeez sa...

Började med det när vi hade slut på laser i skrivaren (typ) och det har onekligen hjälpt mig många gånger! Men det är förstås inte fullt lika kreativt som när man står där och måste få till nåt.

Loi Stefansson sa...

Ja ha du, det är ju redan över. Men jag har två gånger minst lämnat predikan hemma i stället för i väskan. Men jag fick väl hålla dem ur minnet så gott det gick. Ingen märkte något ens.
Men visst blev det både improviserat och annorlunda. Men inga ögon fastnaglade i manus i alla fall.

Jonas sa...

Miriam, det är klart att om ni uttrycker er tämligen olika skulle kanske den vane gudtjänstbesökaren märka att du inte har skrivit predikan själv..men då kan man ju säga som det är helt enkelt och inte låtsas som det regnar.

Miriam W Klefbeck sa...

Eftersom jag inte befann mig på hemmaplan (hoppade in för en kollega som blivit sjuk) så tror jag inte det märktes så mycket. Min vanliga församling hade fattat på en gång, skulle jag tro...

Men som sagt, det är lika bra att säga som det är. Huvudsaken är ju vem predikan handlar om, inte vem som skrivit den :-)

Karin Borgström sa...

AMEN!