När man är på läger lever man på sätt och vis i ett parallellt universum utan någon djupare kontakt med den vanliga verkligheten. Det har absolut sin charm, och förmodligen är det därför läger oftast blir så bra och produktiva. Alla är liksom i samma bubbla av redovisningsförberedelser, lägerbål, lekar, andakter, sömnbrist och sockerchock och därför blir allt man gör tillsammans liksom dubbelt så bra som hemma.
Lägerbubblan jag just kom ut ur var inget undantag. Men det är onekligen väldigt skönt att återinstallera sig i sitt vanliga universum igen. Särskilt när man lyckats skaffa sig en präktig lägerförkylning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar