Nu har vi varit och sett Juno. Och ja, den var lika bra som alla säger. En ganska enkel story, en ganska odräglig huvudperson, ganska skruvade repliker, osentimentalt och jätteroligt. Rekommenderas verkligen. Om inte annat för den här låten. Och för Michael Cera som spelar bebisens pappa. Han är verkligen så klockrent snäll tonårskille att det är rena konfirmandlägerlyckan att titta på honom.
Däremot måste jag komma ihåg att aldrig gå på bio på dagtid. Vi satt bredvid tre killar i elva-tolvårsåldern som uppenbarligen inte hade så mycket utbyte av filmen, de pratade och klättrade runt och hade tagit av sig skorna och var allmänt störande. "Jag fattar ingenting" suckade en av dem ibland och jag fick bita mig i tungan för att inte väsa: "Nej, du fattar ingenting och därför borde du vara på en annan film!"
2 kommentarer:
Åh, vad jag känner igen mig!
Man borde berätta för folk (föräldrar?) att bara för att en film är tillåten från 7 eller 11 år, så betyder det inte att den faktiskt är lämplig, eller ens förstålig, för 7- eller 11-åringar...
Precis! Killarna ifråga hade haft SÅ mycket roligare på en annan film.
Skicka en kommentar