fredag, oktober 12, 2007

Goodbye Kitty


Jag är inte sämre än att jag faktiskt tycker det här är rätt kul.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Jag såg att du har en länk till "Ebbas mamma" och jag tänkte kommentera hos henne, men kunde inte... (har inte googlekonto) så jag är lite fräck och undrar om du skulle vilja hälsa detta från mig (eller om hon kanske läser detta själv) : Hej! Det jag kommer att tänka på när jag läser ditt inlägg är att sången faktiskt inte är en psalm. Den är med i tillägget i nya psalmboken och det är Verbums eget initiativ att numrera extrasångerna så det ser ut som att det är "nya psalmer". Men märk väl att dessa inte ingår i psalmboken, de är inte en del av våra bekännelseskrifter.

Lisa Linderoth sa...

Hej Blyger!
Japp jag läser Miriams blogg. Ja jag vet att det inte är en psalm det var mera en språklig miss av mig. Faktum kvarstår: församlingarna har köpt in verbums psalmböcker och denna sång önskas då ofta. Så oavsett om den är ett uttryck för vår bekännelse eller inte så förekommer den ofta i praktiken. Frågan var väl mera vad det kan säga oss?!

Anonym sa...

Hej igen! (Och ursäkta Miriam att jag utnyttjar din sida så här! :-) )

Ja, den finns där och används som vore den en psalm och du har rätt i det att Svenska kyrkan ju faktiskt har valt att köpa in den, psalmboken, alltså. Jag ville bara flagga för att man inte BEHÖVER använda den, eller tycka om den. Men måste man hålla med om allt som står i de andra, "riktiga" psalmerna, bara för att de tillhör bekännelseskrifterna, förresten...? Jag kan tycka att den här sången har en poäng, kan vara viktig i sitt sammanhang. I vår Svenska kyrka med högt i tak och låg tröskel så kanske det finns utrymme för även den här sången som kan ge styrka och väcka tankar hos människor tänker jag. Att vi är värdefulla, att vi har en fri vilja och får ta ansvar för hur vi gör med den. :-)