torsdag, december 15, 2011

Om jag inte vore så trött...

...skulle jag blogga ordentligt om att det faktiskt inte var Ulla Karlssons efterlysning av ett samtal och en kritisk granskning om offertanken i försoningen, utan hennes förnekande av synden, som gav de starkaste reaktionerna i våras.

Om att även om de mer etablerade teologer som driver liknande linjer, svek Ulla Karlsson med sin tystnad, så var det nog minst lika mycket utsagan om att "Det finns ingen fallen skapelse och därför blir hela försoningsläran orimlig!" som omöjliggjorde ett ordentligt, teologiskt samtal om försoningstanken och de olika sätt som finns att förklara och förstå dem på. För i och med det handlade debatten djupast sett inte om hur vi ska tala om försoning, förlåtelse och frälsning - utan om vi över huvud taget behöver något av det alls.

Men det låtsas de som nu högljutt beklagar det hela inte riktigt om.

Uppdatering: Domkapitlet, däremot, lägger glädjande nog i sitt beslut fokus alldeles där det ska vara!




Mindre trött var jag när jag skrev det HÄR och det HÄR.


8 kommentarer:

Sofia sa...

Det är tråkigt för mig att du är så trött, för jag skulle verkligen vilja förstå det där.

Miriam W Klefbeck sa...

Jag piggnar nog till vad det lider

Anonym sa...

Bra att någon visar på vad det verkligen handlade om. Har också saknat sakfrågan i den senare debatten.

Måste också säga att jag gillar din blogg =)

/anette

ann-sofi sa...

Bra Storasyster! det är inte lätt att hålla fler tankar än en i huvudet på en gång, det kanske är därför de högljudda inte riktigt minns vad det handlade om? eller är det en för godhjärtad tolkning? Mmm. det är det nog.

Jonas sa...

Man behöver nog prata både om synden och offret, och på samma gång, och även att det predikas mer om det. Många verkar ju, med referenser till "helvetespredikningar" för 40-50 år sedan eller mer undvika dessa frågor mer eller mindre helt. På många år väljer man att varje år ha någon temagudtjänst på domsöndagen för att undvika temat i predikan. Nej det behövs mer av detta:

Nu har jag mördat mitt barn, min maka
av mina vänner jag tar farväl.
Jag brännvin aldrig skall mera smaka,
o Herre Gud, fräls min arma själ.
Och Gud hans blodröda synd förlåter,
nu är han frälst, men han skörda får
allt vad han sådde, allt vad han gråter,
hans hjärta svider av djupa sår.

Med dagens ord..

Leif Ekstedt sa...

okensorFörnekande av synden. Tja tänk igenom de förändringar vår Svenska Kyrka genomfört under senare tid.
Vi meddelar i stället att det som var synd igår är det inte hädanefter. Det kanske är synd att så är fallet.
Att inte vi lyckas fylla kyrkorna förrän till jul ÄR SYND.

Miriam W Klefbeck sa...

Fast Leif - detaljer om vad som kvalar in som synd, är en helt annan fråga, av mycket mindre vikt för människors frälsning, än om det alls finns någon synd. För utan synd, behövs inte Jesus. Och då är julen lika tom som kyrkor på vissa håll - men sannerligen inte överallt! - kan vara.

Jonas sa...

Leif Ekstedt; kyrkorna är ju som fullast på 1 advent vilket INTE är till jul. Men kyrkan borde vara som fullast till jul och till påsk istället..