Gudrun Schyman förutspår att präst kommer bli nästa kvinnliga låglöneyrke. Jag kanske är naiv och oinsatt men hur tänker hon nu?
Visst finns det könsrelaterade löneskillnader i Svenska Kyrkan, jag säger verkligen inget annat. Och visst, yrken som många kvinnor har lär få lägre status och i yrken med lägre status trissas inte lönerna upp, och så vidare. Men samtidigt så vet jag ju andra saker. Såsom att jag tjänar närmare 30.000 i månaden utan att på något sätt vara högavlönad i förhållande till kollegor med liknande arbetsuppgifter och antal tjänsteår. Det är väl inte omöjligt att Svenska Kyrkans ekonomiska situation kommer att försämras med följden att löneläget sjunker - men man kan sjunka rätt rejält från en månadslön på 30.000 utan att bli vad jag skulle kalla lågavlönad.
Det som Gudrun Schyman antingen inte vet, eller låter bli att säga, eftersom det saknar den genuspolitiska laddningen, är att det finns en massa andra yrkesgrupper i Svenska Kyrkan som tjänar betydligt mindre än präster, och har en avsevärt högre andel kvinnor. Församlingsassistenter, barnledare, kanslister, diakoniassistenter, husmödrar och diakoner, t.ex. Här kan man börja snacka låga löner och i viss mån även hierarkier. Utifrån deras löner och arbetsvillkor, särskilt i jämförelse med vissa kyrkoherdelöner, som kan ligga runt 50.000-strecket, kan man börja ställa frågan om det är rimligt med så höga löner i förhållande till arbetsplasternas storlek, och framför allt i förhållande till organisationens budskap. Är det trovärdigt att kyrkoherden tjänar mer än dubbelt så mycket som fritidsledaren - samtidigt som fritidsledaren dels är den som i praktiken utför församlingens kateketiska uppdrag bland barn och unga, dels är den som sitter riktigt osäkert när man måste börja skära ned? Ska så stora delar av församlingarnas tillgångar som 80-90% verkligen gå till löner? Får församlingen valuta för de pengarna? Måste kyrkan till varje pris hänga med i övriga samhällets löneutveckling? Var finns talet om jordens salt och världens ljus, när det är lönesamtal? Var finns talet om församlingens tjänare?
Men det är ju inte intressant, för debattörer som Schyman. I den debatten är det bara präster som är intressanta och gills. Kvinnliga präster, that is - för då får frågan en touche av kittlande svartrocksdramatik.
Så jag borde kanske inte komma här och avslöja att jag inte bara är en välbetald, välmående medelklasskvinna, utan även har både inflytande, viss status och karriärmöjligheter på min arbetsplats. En arbetsplats som vare sig är sämre eller bättre än någon annan, bara skevt omskriven eftersom det uppenbarligen är ohyggligt attraktivt att utmåla den som en hierarkisk och misogyn, och kvinnliga präster som varmblodiga, kämpande offer för en hård, patriarkal organisation. Det är könsstereotypt så det skvätter om det, men samtidigt är det praktiskt eftersom det gör att vi slipper ta itu med saker som är både verkligare, större och helt enkelt mindre sexiga.
11 kommentarer:
Kyrkoherdens lön uppfattar jag som rimlig med hänsyn till att denne/-a sitter rakt i knät på den politiska makten och förväntas hålla ihop ett hus som i vissa delar är byggd på sandmark. I jämförelse med de obefordrade kollegerna nödgas personen i fråga i stora delar avstå från åtskilligt av det som är prästtjänstens glädje, för att i stället snärjas i budget- och personalfrågor. Jag tror man i dagens läge bör kunna uppfatta löneskillnaden som en slags gisslanbonus.
Det här var så in i vassen (sic!) bra så den delar jag på fb.
Gisslanbonus...ja, kanske. Ett bra ord, hur som helst.
Saken är ju också den att det i vissa delar av vårt land är svårt att rekrytera präster, och då inte minst kyrkoherdar. Det påverkar också löneläget.
Bra text.
Visst är det så - och det behöver inte vara norra Norrlands inland för att det ska bli skillnad mot Mälardalen - småländska höglandet räcker gott.
Vilket på ett sätt är helt naturligt, och samtidigt lite beklämmande, eftersom även låga prästlöner jämförelsevis är så pass höga. Visst, vi har pluggat länge och visst, vi har CSN-skulder - men ändå. Jämför man med lärare t.ex., ligger de flesta präster (även adjunkterna!) bra till.
Och det kanske är en gammaldags, naiv fråga - men ska pengar verkligen vara så viktigt, när ämbetet är ett utsagt,prövat och utrett kall? Självklart är arbetaren värd sin lön - men är den lönen enbart att räkna i kronor och ören?
Är Gudrun Schyman kristen, än mindre medlem i Svenska kyrkan? Är hon inte medlem borde hon hålla tyst, det är en sak som endast rör medlemmarna och de som är anställda.
Till huvudfrågan; naturligtvis har hon fel i sak; någon större skillnad mellan män och kvinnor torde det inte vara med hänsyn taget till befattning och tjänsteår m.m. Rent principiellt kan man inte jämföra en församlingsassistent med en 1-årig utbildning jämfört med en präst med 5 års studier..om man ser till utbildning och ansvar är det självklart att prästen ska tjäna mycket mer än en församlingsassistent, som i många fall skulle kunna vara en lekman som arbetar frivilligt utan att ta betalt. Vi borde ha mer frivilliginsatser i kyrkan! Det är naturligtvis något som belönas i himlen (tänk Jakobs brev).
Problemet är ju att prästen idag inte lever i celibat i regel och har en familj att försörja, därmed måste den tjäna mer pengar. Hade prästen levt i celibat och kanske hade haft folk som hjälpt till i hushållet hade det gått att leva på en riktigt låg lön. Nu är det inte så därför måste vi ju betala mer.
Annars håller jag med dig vad du skriver i sista stycket i ditt senaste inlägg.
En viss lönespridning i förhållande till utbildning och ansvar, är helt naturlig, jag säger inget annat. Kruxet är att fritidsledare, pedagoger och diakoniarbetare inte sällan har avsevärt mer ansvar än de har betalt för, men eftersom det är ett ansvar som rör barn, unga och dem som med ett svepande och fjantigt ord brukar kallas för "utsatta" värderas det inte alltid så högt som jag menar att det borde.
Frivillighet är framtiden, visst är det så, på gott och ont. Ett ekonomiskt läge där vi inte längre har råd med den förvisso gravt överdimensionerade personalstyrka som vi har idag, kommer att tvinga SvKy till att prioritera på ett sätt jag tror kommer visa sig välsignat. Jag är fullt medveten om det, men jag tror ändå att vi på vägen dit måste börja tänka mindre på den egna vinningen, och mer på församlingens bästa. Jag tycker en generell sänkning av prästlönerna, vore en bättre första besparingsåtgärd, än att låta barn- och familjepersonal gå. Förvisso kostar en anställd mycket mer än bara lönen, jag vet det, men lönemedel är för den skull inte oväsentliga.
Och vad beträffar celibat, så är det ofantligt många människor (sjuksköterskor, lärare, industriarbetare, barnskötare, tandsköterskor osv. osv) som försörjer sina familjer på avsevärt lägre löner än prästers. DET är inte ett argument i sammanhanget, och har inte varit på några årtionden, minst.
21 600 var medellönen för en församlingspedagog när jag gick in i den utbildningen för tre år sedan ungefär (att jämföra med exv förskollärare som får 27 000 idag). Jag hade då i bagaget 2 års folkhögskolestudier på musiklinje, 3,5 års universitet på lärarlinje och tre terminer till ungefär för akademisk kandidatexamen. Det räckte inte för kyrkan utan jag fick dessutom betala 15 000 kr för kyrkans grundkurs och så ville de att jag skulle gå ett år folkhögskola till men det skippade jag. Nu har jag dessutom en masterexamen på det. Så ja, jag tycker det vore en god idé att omprioritera lönerna bland församlingens anställda. Många pedagoger har längre utbildning än prästen och noll karriärsutvecklingsmöjligheter.
Det handlar ju om hur man vill organisera sitt arbetslag. Jag har ju försökt, så jag vet ju att många mycket progressiva och unga präster inte alls vill ha någon likaledes högutbildad pedagog med åsikter och kunskaper drällandes. Man VILL ha nittonåringar ur ungdomsteamet som stöper ljus med förskolebarnen. Men politikerna kanske skulle bli medvetna och litegranna släppa den här underdånigheten inför präster som alltings mått? Hur länge ska det ta? Jag var ju 33 år, jag kunde inte vänta på att Svenska kyrkan tog sig från 1700-talet i sin kunskapssyn. Jag räknar med att det finns många fler som jag som valde en annan väg.
Sofia:
Medellönen för en församlingspedagog måste ställas i proportion till medelutbildningen - inte till din personliga utbildning. Om just du har en mycket gedigen utbildningsbakgrund och om du gör ett bättre jobb än de nittonåringar du refererar till kan du förtjäna en lön som är högre än snittet.
Själv sparar jag hellre in på församlingarnas bidrag till körer som vill turnera o.dyl. än på pedagoger och diakonala insatser.
Talja, det argumentet är ju ett effektivt sätt att se till att inga pedagoger med högre utbildning kommer in i kyrkan. Precis så dras slipstenen.
Skicka en kommentar