tisdag, december 14, 2010
Sentimental högtidstillbedjan...
...är en god sammanfattning av Jul, jul, strålande jul. Tycker jag fortfarande. Men, som jag skrev igår, har jag börjat se den med blidare ögon, som ett uttryck för omedveten längtan efter fridsfursten. Mer om det imorgon, om jag lyckas kopiera över kvällens konsertandakt till bloggen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är ju psalmdiktaren Edvard Evers som gjort "Jul, jul" - som en mer sekulär variant. Annars tycker jag nog att "Det strålar en stjärna" är mer sentimental (i ÖVER tvåtusende år kan vi sjunga nu). Men vi har ju "sentimental högtidstillbedjan" även i den klassiska Sionstoner-sången "Hell dig, julafton, härliga, klara!" Och stjärndyrkan i "Nu tändas" - "du stjärna över Betlehem, o låt ditt milda ljus" o.s.v.
Skicka en kommentar