Vi har precis lyssnad på Mark Levengoods sommarprogram. Det var lika underbart som det alltid är när Mark Levengood över huvud taget öppnar munnen, fullt av roliga anekdoter om dråpliga, osannolika händelser som man bara tror är sanna därför att det är ännu mer osannolikt att någon skulle ha både fantasi och mage att tänka ut så halsbrytande lögner.
Livet är fullt av tillfälligheter, kan man väl säga var Levengoods tes, och dessa tillfälligheter leder ibland fram till äventyr och ibland till ingenting alls. Vad som blir vad, skulle jag tro, beror på den Helige Ande. Vilka tillfälligheter Han iscensätter för att leda oss dit vi ska, och vilka han ser till inte spelar någon som helst roll i längden.
Ibland undrar man dock lite hur den Helige Ande tänkte. Jag undrar till exempel ibland vad som hade hänt om jag hade lagt mera märke till prästpraktikanten med det raka mörka håret redan när vi sågs i en församlingssal i Örebro 1996. Eller vad som hade hänt om jag sökt - och fått - jobbet som soldathemsföreståndare i Eksjö när jag var 19. Jag kan inte låta bli att tro att jag hade haft en lyckligare övre tonår då - utan att för den skull anklaga Anden för det. Och det är inte alltid så lätt att veta vad som var Guds plan, och var som var Guds räddningsinsats i någon helt annans plan, så att säga.
Nåja, den tiden både slutade och fortsatte lyckligt. Och så länge den Helige Ande verkar i tillfälligheterna, känns det rätt OK att mitt liv inte är hälften så underhållande som Mark Levengoods.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar