Jag hade tänkt blogga om drive-in-dopen i Västerås. Men så gick luften liksom lite ur och orkar man inte vara djup kan man lika gärna vara ytlig så här kommer ett inlägg om smink.
Dagens fråga var nämligen när det är OK att börja sminka sig. De tillfrågade (haffade på gågatan i Södertälje i vanlig ordning) var rörande överens om att 13 var den absolut lägsta tänkbara åldern. Och en klok barnpsykolog konstaterade att det här med smink ofta är känsligare för vuxna än för barn, eftersom de vuxna ser "vuxensignaler" där barn bara ser något kul som man gör tillsammans med sina kompisar, eller för att mamma gör det, utan några som helst sexuella förtecken.
Själv var jag 14 när jag köpte min första mascara på H&M i Örebro. Den var en svart Isadora, vilket jag faktiskt fortfarande föredrar, och jag visade stolt upp den för mamma och pappa som satt i trädgården och drack kaffe. Pappa undrade om de unga männen i vår omgivning verkligen var värda besväret, och mamma påpekade klartsynt att vi nog sminkade oss mer för varandra än för killarna. Själv gick jag in i badrummet och övade. Tvättade mig, kletade ner halva ögonlocket och övade igen. Men till skolavslutningen i sjuan hade jag faktiskt fått till tekniken riktigt bra. Och det förändrade absolut ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar