onsdag, augusti 22, 2007

Jag är psalm-utmanad!
"Psalmens text ska vara så bra att den klarar sig utmärkt på egen hand, och samma sak ska gälla för musiken. Psalmens melodi ska alltså vara så vacker att den klara sig på egen hand utan text. Det ska dessutom vara så att när text och musik vävs samman uppstår helhetens magi. Helheten blir större än summan av delarna. Det ska kännas så stort att en riktig hedning börjar undra om Gud ändå inte finns!"
Tre sådana (eller ja, nästan) psalmer har jag så utvalt. Här är de!
1) 746 En dag ska Herrens skapardrömmar
(Text: e. Skeie, svensk övs.: J. Jonson, musik: E. Hovland)
Melodin är lågintensiv och lättsjungen. Texten rymmer både en trovärdig eskatologi, en tydlig kristologi och en sällsynt vacker teologisk poesi. Speciellt vers 4 framkallar rysningar på mina armar: I honom korsfäst, törnekrönt och hånad, ska världen med sin Skapare försonas...
2) 282 Bar du min börda, led du min nöd
(Text : J. Gustafsson, musik: L. Morris)
Melodin är mild i början och intensifieras mot slutet. En av de vackraste psalmtexterna om efterföljelse, som för mig alluderar på en av mina favoritpassager i Johannesevangeliet (Joh. 6:60ff). Också här är vers 4 favoriten, jag skulle vilja ha den i min dödsannons när den dagen kommer:
Sprängde du dödens bojor och band,
kom du med ljus från de levandes land
slog du den död som väntar ock mig
Herre, till vem ska jag gå utom dig?
Herre, till vem ska jag gå utom dig?
3) 43 Jesus är min vän den bäste
(Text: J. Arrhenius, O. Hartman. Musik: G. Düben)
Den här melodin är psalmbokens bästa. Pampig, glad och lätt att sjunga med i. Texten är dogmatisk och personlig på samma gång, högst föredömligt! Paulusallusionen i slutet av vers tre är klockren: Inga djup och inga himlar, intet okänt eller känt, skall mig från Guds kärlek skilja, som i Jesus Kristus är
Nu utmanar jag Ebbas Pappa i Kaplansgården att redovisa sina favoriter! Tar du upp en kastad handske, pastor P?

7 kommentarer:

Kaplansgården sa...

Jag är snare psalmtrött, detta eviga psalmsjungande som bara stör rytmen i gudstjänsten

Anonym sa...

*Moahahaha* ja det ska ju vara Fader Kaplanen till att uttrycka sig så!

Någon gammalkyrklig slagdänga kan du väl drämma till med! *sätter mig här och väntar*

Miriam W Klefbeck sa...

Men goe pastorn, var det inte du som införde predikstolspsalmen i Järna? Kom igen nu, något kan du väl hosta upp?

"Hennes starka vingar bär" kanske? Eller "Du vet väl om att du är värdefull" eller kanske rentav "något anglikanskt som låter ungefär som ta mig till havet" för att citera dig själv i ett tidigare liv?

Kaplansgården sa...

Predikstolspasmen fanns redan.

258; , 449, 456, mfl. det finns så många fina psalmer så jag kan icke räkna dem alla.

Anonym sa...

Måste bara skicka in en kräk-varning då; Svps 606 ..."han går på så mjuka sandaler"...

Prästfruarna sa...

Jag antar dock utmaningen!

Fru J

Talja sa...

Det finns en psalm som sällan sjungs som jag upptäckte när jag sommaren -01 satt på Davidsgården och sjöng igenom samtliga psalmer i Psalmboken tillsammans med kollegan/vännen Sara:

Psalm 596, Du gav mig, o Herre, en teg av din jord. Skriven 1934 av CR Sundell och tonsatt -39 av O Lindberg.

Melodin är underbar, med ett sånt där mellanstycke i moll som blir rysligt dramatiskt och vackert. Och texten sen! Den borde jag ha på både bröllop och begravning och vid alla andra tillfällen där jag får inflytande i psalmvalet!

Tredje, sista, versen:

"Så lär mig ock, Herre, att dig till behag
förvalta det pund mig blev givet, att fylla med frimodig gärning min dag,
att hjälpa och värna om den som är svag,
att älska, ty däri är livet.
Och giv mig till sist
ett namn, Herre Krist,
som är i din livsbok inskrivet."