Ny favorit

Efter en vecka som gräsänka har jag upptäckt Grey´s anatomy. Och därmed upptäckt doktor Miranda Bailey. Vilken kvinna. Allt jag skulle önska att jag vågade vara åtminstone ibland...

Hur gör jag nu då?

Nu fungerade det! Ska då passa på att säga att den är tagen i juli 2006 av Göran G
Johansson på TelgeFoto som med den äran brukar ta våra konfirmandbilder.

Tack Heléne och Martin för hjälpen! Me like you!

Känd från media...

Man får ju ta vara på sina minutes of fame... :-)

Mina fötter och min ena hand är i tidningen. Är du nyfiken på dem och har tillgång till en pappersupplaga av tidningen Dagen från igår (28/8), kan du se mina tassar och min högra hand längst ut till höger på processionsbilden på sidan 8.

Utmanad

Jag har utmanats av Hosanna (länk via kommentatorsfunktionen) att tänka högt kring föräldraskap och vänskap och vad som är viktigt där.

Och för min syn kommer genast ett bibelcitat - Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. (1 Joh. 3.18) Inte för att jag tror att en förälder som säger till sitt barn att han eller hon älskar det i allmänhet inte menar något med det, men jag tycker den här versen sammanfattar kärlekens följder så bra: Den man älskar behandlar man med respekt, och den man repekterar ljuger man inte för.

Oavsett om man är mamma eller pappa eller vän eller make/maka så måste ens kärlek få synliga följder för att fungera. Det spelar ingen roll hur många gånger jag säger att jag tycker om min vän om jag inte ta vara på henne, lyssnar på henne och ger henne del av min sanning. Och även om man inte alltid kan säga allt till ett barn, så förtjänar alla barn uppriktighet och att man är sig själv tillsammans med dem. Och när föräldrakärlek eller vänskap i handling och sanning fungerar, så känns den som en naturlag, en konstant.

Kyrkodagar

För åttonde året i rad deltar jag i aKFs kyrkodagar i Uppsala, i år på temat För att världen ska tro. Jag har hört en hel del bra föredrag, träffat många goda vänner och framför allt firat många fantastiska gudstjänster. Jag sjunger i kören, vilket tillfredsställer en massa körlustar som jag har svårt att få till på hemmaplan - de körer jag skulle kunna vara med i sjunger a) inte vackra, fyrstämmiga psaltarpsalmer b) i gudstjänster på söndagar då jag alltsomoftast bör befinna mig i en annan kyrka eller i en annan del av kyrkan. Därför är kyrkodagskören perfekt. Och så är Domkyrkans kåpor så vackra också.

Redan förra året reflekterade jag över det här med kombinationen kvinna+präst+aKFare. Min slutsats från då, nämligen att det är lättare att vara kvinna och präst bland högkyrkliga än högkyrklig bland kvinnor som är präster, den står sig. Och i de goda stunderna (som är flest) är kyrkodagarna som att vara hemma hos en riktigt god vän, där man får vara sig själv men inte alltid blir struken medhårs - utmanande, roligt, avslappnande. I de sämre (sällsyntare) stunderna är det som att vara bästa kompis med den man är kär i - samtalet, vänskapen, respekten och gemenskapen är där, men det är något som saknas och den vetskapen gör lite ont i båda parter, samtidigt som man inte kan se det som ett alternativ att inte vara vänner.

Inte så rafflande varje dag

Folk frågar mig ibland om det inte är fantastiskt spännande att vara präst, att få vara med om så många stora händelser, möta så många människor, göra så häftiga saker, leva i en kyrka med sådana teologiska motsättningar etc, etc. Jag säger inte emot.

Men idag har jag jag vunnit ett drejat päron på Lutherhjälpslotteriet (jag hade även chans att vinna tre tuber med Remouladsås eller ett par bedårande stickade tofflor), stoppat papper i kuvert, läst psalmboken samt fått frågan "har du tid en stund, jag vill säga något snällt till dig" av en kollega.

Inte så rafflande. Men helt OK.

Mera Mysan

Hon är så söt så jag var bara tvungen att blogga henne en gång till!

För att ingen ska bli sotis så kommer här en bild på min egen misse också. Melanchthon är - förutom husets härskarinna - Mysans moster

Jag är psalm-utmanad!

"Psalmens text ska vara så bra att den klarar sig utmärkt på egen hand, och samma sak ska gälla för musiken. Psalmens melodi ska alltså vara så vacker att den klara sig på egen hand utan text. Det ska dessutom vara så att när text och musik vävs samman uppstår helhetens magi. Helheten blir större än summan av delarna. Det ska kännas så stort att en riktig hedning börjar undra om Gud ändå inte finns!"

Tre sådana (eller ja, nästan) psalmer har jag så utvalt. Här är de!

1) 746 En dag ska Herrens skapardrömmar

(Text: e. Skeie, svensk övs.: J. Jonson, musik: E. Hovland)

Melodin är lågintensiv och lättsjungen. Texten rymmer både en trovärdig eskatologi, en tydlig kristologi och en sällsynt vacker teologisk poesi. Speciellt vers 4 framkallar rysningar på mina armar: I honom korsfäst, törnekrönt och hånad, ska världen med sin Skapare försonas...

2) 282 Bar du min börda, led du min nöd

(Text : J. Gustafsson, musik: L. Morris)

Melodin är mild i början och intensifieras mot slutet. En av de vackraste psalmtexterna om efterföljelse, som för mig alluderar på en av mina favoritpassager i Johannesevangeliet (Joh. 6:60ff). Också här är vers 4 favoriten, jag skulle vilja ha den i min dödsannons när den dagen kommer:

Sprängde du dödens bojor och band,

kom du med ljus från de levandes land

slog du den död som väntar ock mig

Herre, till vem ska jag gå utom dig?

Herre, till vem ska jag gå utom dig?

3) 43 Jesus är min vän den bäste

(Text: J. Arrhenius, O. Hartman. Musik: G. Düben)

Den här melodin är psalmbokens bästa. Pampig, glad och lätt att sjunga med i. Texten är dogmatisk och personlig på samma gång, högst föredömligt! Paulusallusionen i slutet av vers tre är klockren: Inga djup och inga himlar, intet okänt eller känt, skall mig från Guds kärlek skilja, som i Jesus Kristus är

Nu utmanar jag Ebbas Pappa i Kaplansgården att redovisa sina favoriter! Tar du upp en kastad handske, pastor P?

Och vips så var man 82% papist...

Gjorde testet på http://quizfarm.com/test.php?q_id=7095N och fick följande resultat. Lite läskigt nästan....


What's your theological worldview?
You scored as a Roman Catholic
You are Roman Catholic. Church tradition and ecclesial authority are hugely important, and the most important part of worship for you is mass. As the Mother of God, Mary is important in your theology, and as the communion of saints includes the living and the dead, you can also ask the saints to intercede for you.

Roman Catholic
82%
Evangelical Holiness/Wesleyan
82%
Neo orthodox
79%
Reformed Evangelical
75%
Fundamentalist
64%
Emergent/Postmodern
54%
Charismatic/Pentecostal
32%
Classical Liberal
32%
Modern Liberal
21%

Sommarsummering

Nu har jag jobbat en vecka och sommaren är officiellt slut för min del. Vädret verkar dock inte förstå det, och det är ju bra för då kan man bada om kvällen och vara barfota i sandalerna...

Några bilder får sammanfatta sommaren 2007 för min del

Inregnad picknick i bilen på väg till Mölndal

Katten Mysan i hos mamma och pappa i Kårarp

Mina ben i badvattnet vid Lilla Älgsjön i Kolmården


Ebba Maria Helena Linderoth, mitt fadderbarn och hederssysterdotter

Ny blogg!

Min hederssysterdotters stolte fader har börjat blogga hemifrån Kaplansgården i Östra Husby. Ta gärna en titt, länk till Ebbas Pappa finns till höger.

Själv har jag skrivit en lååång predikan. Men det gick inte att säga det jag ville säga på något annat sätt, faktiskt. I gengäld blir skriftetalet kortare.

Nu ska jag gå och klippa mej, tror jag, så jag blir fin till alla dop imorgon.

Förlorad katt vill gärna bli återfunnen.

En liten grå, rädd och jamig kisse har tagit sin tillflykt till Sankta Ragnhildsgården. Han sitter och trycker i ett hörn på innergården, men kommer gärna fram och blir klappad. Han är mager och har inget halsband, men pälsen är fin och han verkar van vid människor. Jag funderar på att ringa katthemmet eller polisen, men jag avvaktar över natten för att se om han kanske hör hemma i något av husen intill och snart blir upphittad. Jag hoppas hans människor snart hittar honom, för han verkar väldigt olycklig och inte alls hågad att bli församlingshems-utekatt.

För övrigt skriver jag på min predikan (se förra posten) utifrån frågan: Hur hanterar vi det faktum att vår tro inte får de konsekvenser som den borde? Det går rätt bra, både Paulustexten och Matteustexten är innehållsrika och till det har jag lagt Lukas 5:8 (Gå bort från mig Herre jag är en syndare) samt delar av en dikt av Inger Hagerup. Det blir nog fason på det här också vad det lider.

Idag undrar jag...

...varför våldtäktsoffers sexuella historia tycks vara mer intressant än förövarnas när det kommer till rättegång? (www.sr.se/p1)

...hur en lokaltidnings insändarsida kan ha ett (1!) enda ämne en hel sommar (www.lt.se)

...vad min kollega i Falköping bokstavligt sa i de domkapitelsanmälda predikningarna (www.kyrkanstidning.se)

...vad jag ska predika om på söndag ( Amos 5:21-24, Rom. 7:14-25, Matt. 21:28-31)

Tacksam för svar...

Semestern är snart slut...

Om 12 timmar, närmare bestämt. Jag känner mig inte odelat positiv inför detta, även om det ska bli kul att komma igång igen. Precis som förra sommaren mjukstartar (?) jag med församlingens dagkollo, så det ska nog gå bra. Men ack, vad det är skönt att vara ledig! Och precis när man har vant sig så tar det slut...

Saker jag är rädd för och saker jag blir arg av

Man ska ju vara positiv.

Men idag har jag ingen lust.

5 saker jag är rädd för:

1. Att någon ska bryta sig in i huset när jag sover

2. Att bilen ska skära ihop och stanna på motorvägen

3. Cancer - särskilt livmoderhalscancer

4. Fåglar - särskilt kanadagäss, kajor och duvor

5. Att vara en dålig präst

5 saker som jag blir arg av:

1. Folk som tutar i bilköer.

2. Barn i mellanstadieåldern som är elaka mot varandra

3. Ytliga och lagiska predikningar kamouflerade som populärpsykologiskt feel-good prat

4. När filmer och TV-serier utgår ur TV-tablån till förmån för sport

5. Förslaget om riktlinjer för sjukskrivningar

I morgon är det fredag

...och då är det Tre Kärlekar.

Tur att jag var för liten 1989 så jag har sparat mig till nu!

Lista

Hittade samma lista på två olika bloggar - måste firas med att publicera den. Sno den gärna:

1. Vilken svordom använder du mest?
Skit och Farao


2. Äger du en iPod?
Ja. Men det enda jag lyckas få in i den är testljudfilen på Ls dator och ett Altanalbum.

3. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Jag har semester. Jobbar jag står den på 6.35

4. Hur många resväskor äger du?
Två.

5. Använder du flip-floppar?
Nix

. 6. Var köper du dina matvaror ifrån?
Maxi i Södertälje, Hemköp i Gnesta, Abbes i Mölnbo

7. Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
Ja.

8. Vilken var den senaste filmen du såg?
Beck någonting, den som var på TV i söndags

9. Du får ledigt idag. Umgås du helst med en hel barnfamilj eller med en vän?
Jag känner så många trevliga barnfamiljer, så jag paxar för dem.

10. Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
Godis, i ren förvirring.

11. Har någon någonsin kallat dig lat?
Japp, jag är ingen städfanatiker direkt.

12. Tar du någonsin medicin för att hjälpa dig somna snabbare?
Nej. Fast mormor gav mig flytande Alvedon i det syftet en gång.

13. Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
Visor från vinden, Sofia Karlsson

14. Vilken är världens bästa artist just nu?
Lily Allen

15. Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan och i så fall vad?
Jag tror inte det. Och i så fall skulle jag ju inte skriva det här

16. När var senast någon stötte på dig?
För sju år sedan när min man och jag hookade upp på allvar

17. Vad åt du till middag senast?
Grillad kyckling och cous-coussallad

18 Använder du huvtröjor?
Efter träningen

19. Kan du vissla?
Ja

20. Vem var den senaste som ringde dig?
Svärfar

21. Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält?
Berg-och-dal-bana

22. Tror du folk pratar bakom ryggen om dig?
Det är klart. Sånt är livet

23. Vilket riktnummer befinner du dig i?
0158

24. Tittade du på tecknat när du var liten
Ja, fast inte var det ofta

25. Hur stort är ditt närmaste köpcentrum?
Hur mäter man köpcentrum? Räknas Luna i Södertälje eller måste jag dra till med Heron City?

26. Hur många syskon har du?
Ett. Men han är bäst

27. Är du blyg inför det motsatta könet
Ibland. Och då blir jag alltid lite förvånad.

28. Vilken film kan du alla replikerna till?

Alla vet jag inte men Madickenfilmerna ligger bra till. Och (dessvärre) Girls just want to have fun

30. Vilka böcker, om några har fått dig att gråta?
Kanonerna på Navarone när jag var 13, Bibeln, Törnfåglarna...säkert något mer, jag grinar lite nu och då.

31. Tycker du att du är attraktiv?
Någon gång per kvartal, i några sekunder

32. Vad är du allergisk mot?
Pollen, laktos, min egen svett, nötter, kärnfrukter och kiwi

33. Får du dåligt samvete efter du ätit kött?
Inte ett smack

34. Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat?
Martin. Martin Torgny till och med. Efter Segerstedt, inte Mogren. Hoppas jag.

35. Äger du några popband t-shirts?

Nej.

36. När flög du senast?

Hem från Rom i pingstas

37. Hur många stolar står kring ditt köksbord?

Fyra

38. Läser du för skojs skull?

Ja. Jag tror - seriöst - att jag skulle bli sjuk om jag inte gjorde det.

39. Pratar du några andra språk?

Engelska. Kan treva mig fram på franska och förstår tyska hyggligt.

40. Diskar du din egen disk?

Nej, jag är gift

41 Har du gråtit offentligt?

Jadå, många gånger. Och ändå är det en stor skräck att göra om det.

42. Har du en stationär dator eller en laptop?

Stationär

43. Försöker du alltid lära dig nya saker?

Inte alltid. Ganska sällan faktiskt.

44. Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar?

Kanske en religiös tatuering på vristen. Men jag är mån om mors nerver.

45. Tycker du att killen borde bjuda på första dejten?

Borde och borde....det är väl trevligt. Men splittad nota är helt OK.

46. Kan du kasta macka?*

Ja, fast bara med tre studsar.

47. Vad har du med dig in på bion?

Salt godis, en sådan där filmtidning och så givetvis maken.

48. Vem var din favoritlärare och varför?

Gunilla i svenska och engelska på gymnasiet. Hon förstod sig på sådana som jag.

49. Har du dejtat någon av en annan religion?

Nej. Den blygsamma skara av män jag dejtat består nästan uteslutande av prästsöner.

50. Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?

Filosofi.

51Vilken är din favoritdrink?

Bäbis-spritzer enligt L´s recept

52. Vilken är din mammas hemstad?

Eksjö

53. Din pappas hemstad?

Är Bålsta en stad? Enköping, blir det väl då.

54. Hur gammal blir du nästa födelsedag?

29

55. Är du petig när det kommer till stavning och grammatik?

Petig? Jag är besatt.

56. Vilken karaktär från en film påminner mest om dig själv?

Benny i "Circle of Friends"

Min barndoms hjältinnor - som står sig

De bästa flickbokshjältinnorna

- for ever-

och jag VET att bara en är svensk med det skiter jag i!

1. Laura Ingalls

2. Emily Byrd Starr

3. Anne Shirley

4. Madicken

Igår, när vi bar ute med båten, tog jag med mig Emily som sällskap (se föregående post). Under gårdagskvällen och under dagen idag har jag läst resterande böcker i serien (de är inte så långa och jag har läst dem förr och nej, jag har inte gjort ett vettigt handtag på hela dagen. Det är så trevligt, trädgården luktar torrt gräs och tallkåda, jag är smutsig om fötterna och läser flickböcker och dricker saft. Givetvis läser jag de upplagor som från början tillhört min mamma och moster - utgivna på Gleerups förlag på 50-talet. Nu när jag är klar med Emily funderar jag på att fortsätta med Anne. Eller Laura. Jag får se hur jag gör.

Om Sofia Karlsson och Emily Byrd Starr

Orginalomslaget (?) till den första av Emilyböckerna

Under dagen har jag för kanske tionde gången läst om Emily och hennes vänner av Lucy Maud Montgomery. Emily är den mest självbiografiska av författarinnans hjältinnor, allvarligare och skarpare än Anne på Grönkulla. Intrigen påminner en del om Anne-böckerna, men är mindre långsökt - här kommer den föräldralösa flickan till sina mostrar på Månvik och där blir hon på intet sätt tillvarons medelpunkt. Livets svarta sidor är överlag mer närvarande i Emilyböckerna än i Anneböckerna - allt går inte Emily i händerna på samma sätt som det gör för Anne - men de är minst lika bra. Serien består av tre böcker (Emily of New Moon, Emily Climbs och Emily´s Quest) som på svenska blivit fyra: Emily, Emily och hennes vänner, Emily på egna vägar och Emily gör sitt val. Den sista är egentligen ingen ungdomsbok utan en ganska sorglig vuxenroman, men alla fyra gör sig - tycker jag - minst lika bra som sommarläsning nu, när jag är 28 som när jag var 11 eller 15 eller 18. Och det är det verkligen inte alla böcker som klarar!

Sommarens bästa CD tycker jag

På den roadtrip till Mölndal som jag gjorde förra helgen tillsammans med L och J (mer om dessa damer kan man läsa på deras blogg Prästfruarna funderar, se länk till höger) upptäckte jag Sofia Karlssons nya skiva Visor från Vinden. Knappt var vi hemma igen förrän jag köpt ett eget exemplar som nu snurrar i bilstereon så fort jag ska någonstans. Maken börjar bli hjärtligt trött på både Jag spelar för livet och Två tungor, men jag lär inte tröttna än på länge. Urvalet är så perfekt blandat (Taube, Peps, Baudelaire) och Sofias röst så vacker så det går inte att sluta lyssna. Fast hon har ett säreget sätt att sjunga s-ljud, måste jag säga.

Hundbilder

Jag tar en paus från de sexualhygieniska frågeställningarna och visar några bilder på Sarro istället. Han är en Svensk Lapphund som flyttats från sin naturliga fjällmiljö till Småländska Höglandet och vars främsta intresse är att skälla - på ekorrar, fåglar, katter och bilar och allt annat som uppfattas som potentiella hotbilder.

"Om du ska hålla på och karda mig så biter jag i kopplet!"



"Jag sa ju att vi skulle bli blöta om vi gick ut"


På flykt undan den våldsamt skrämmande stavmixern

Saker som inte sägs

På ledarplats i dagens DN behandlas de stigande siffrorna av HIV-positiva och olika grupper av nysmittade. Jag tycker inte skribenten har någon särskilt sympatisk poäng - det går ungefär ut på att man ska sluta skrämma "vanligt folk" med HIV-hotet, när merparten av de som smittas ändå är homosexuella, utlandsfödda eller sprutnarkomaner. Som om problemet med HIV enbart var av individuell eller personlig art. Det är en dödlig sjukdom, den drabbar människor och alltså angår det alla människor, även dem som löper låg risk att smittas. Och hur illa man än kan tycka om skrämseljournalistik, så höjer den medvetandet om saken generellt. Man behöver inte förstärka idén om att"det drabbar bara "De Andra" så det angår inte mig. Det angår även oss som inte är drabbade om vi vill göra anspråk på någon form av medmänsklighet.

Dessutom utelämnar DN- liksom de flesta andra debattörer i HIV-debatten - en viktig aspekt, nämligen den att det finns ett skydd mot smittan utöver kondom. Avhållsamhet.

Kanske är det tabu att nämna avhållsamhet i det här sammanhanget, eftersom politiska och religiösa ledare har använt avhållsamhetsargumentet för att blunda för problemet med HIV-spridning via våldtäkter och patriarkalt sexuellt tvång. Kanske därför att det förknippas så starkt med romersk-katolska och andra kristna kyrkors ställningstagande mot både abort och preventivmedel samtidigt. Men gör dessa uppenbara problem avhållsamhetsargumentet värdelöst i Sverige?

Avhållsamhet kan vara både total - inte ha sex alls, eller partiell, det vill säga bara ha sex med inom äktenskapet, eller inom en fast relation, eller bara med människor man känner eller bara när man är nykter. Samtliga former är ett skydd mot både oönskade graviditeter, HIV och övriga könsjukdomar. Men därom är det tyst.

Och det är en tystnad som är skadlig på fler sätt än ett. Om avhållsamhet framställdes som ett helt normalt alternativ skulle färre unga människor hetsa sig själva och varandra till sex.

Färre skulle gå runt och känna sig abnorma och misslyckade om de inte debuterat sexuellt före 18-årsdagen. Och färre skulle känna sig nödgade att ha sex i berusat tillstånd för att"få det gjort" och därmed öka risken för slarv med preventivmedel markant. Färre skulle uppleva dåliga, smärtfyllda sexdebuter tillsammans med någon man helst skulle slippa se igen, och färre skulle drabbas av könssjukdomar.

Vad ska man då vänta på? Äktenskap? Fast förhållande? Att vara så vuxen att men klarar av att hantera en av de skapelsegivna följderna med sex, nämligen föräldraskap? Eller att man verkligen, verkligen vill? Det är upp till var och en, givetvis. Och det är inte den den "väntande" avhållsamheten som gör skillnad när det kommer just till smittspridning, utan två av de övriga formerna.

Har man bara sex med folk man känner, eller rentav bara med folk man har en relation till, och bara när man är nykter, begränsas antalet tillfällen för smittan att spridas radikalt, samtidigt som man tar ansvar för sina egna och andras känslor och integritet. Sex med någon annan är ett delande, inte ett individuellt njutningsmedel. Och det är lättare att åstadkomma ett respektfullt delande där man tillsammans tar ansvar för preventivmedel om 1) den andra personen är någon du känner 2) båda parter är nyktra.

Självklart är det bra att sexualitet inte längre skam- och skuldbeläggs. Sexualitet är en gåva som är till för att brukas med förnuft och glädje, inte med skam och i smyg. Men lösaktighet - om man får använda ett sådant gammaldags ord för att beskriva"one-night-stand-under alkoholpåverkan-kulturen" - är ett beteende som ännu idag betraktas som OK bland män men skamligt för kvinnor och för att komma tillrätta med det sjuka synsättet uppmuntras ofta kvinnor att förstärka beteendet istället för män att låta bli det - med den troliga följden att fenomenet blir vanligare. Det bidrar till spridningen av könssjukdomar och oönskade graviditeter, det genrerar otrohet och även om det finns människor som inte tar den ringaste skada av det, så finns det många som faktiskt gör det. Därtill tror inte jag att den sortens sexuella beteende ingår i Guds tanke med att ge oss sexualitetens gåva.

Men det är det visst ingen som talar om.

En het upplevelse

Akta dig för brännässla på tub!

En snäll dam på makens jobb är återförsäljare av Aloe Vera-produkter. När jag var inne där en sväng i förra veckan, var hon snäll och gav mig en informativ lapp och en hög små varuprover. Under veckan som gått har jag testat mig igenom hudlotionen (bra) AloeGelly (jättebra) schampoo och balsam (helt OK) och så slutligen något som hette "Aloe Vera Heat Lotion". I reklambladet stod den med under "mest sålda produkter" och beskrevs som en värmade hudkräm/liniment, perfekt för stela eller ömmande muskler. Det lät ju bra, så jag bad maken smörja in min rygg före sänggåendet igår. Det borde jag inte ha gjort.

Först kändes det ingenting alls. Sedan kändes det som att det stacks lite. Sedan kändes det som att ha ramlat naken ned i ett dike med brännässlor och när jag sedan började tänka på napalm kastade jag mig ur sängen och in i duschen. Efter att ha stått där en stund, och lyssnat på maken som skrattande testade kräm på armen och tycktedet kändes "lite kul", hällde jag ut en halv tub After-Sun på de delar av ryggen som gick att komma åt innan jag kröp till sängs igen. Ett märkligt tillstånd av växelvärme inträdde - först brändes det, sedan blev jag iskall. Det sista jag hörde innan jag somnade var makens kvävda fniss...