onsdag, maj 19, 2010

Om frihet, journalister och proportioner

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag tycker inte om brudöverlämning. Av en hel massa orsaker. Men jag tycker inte detta är en fråga jag vill pumpa in just mitt dyrbara adrenalin och mitt engagemang i.

Det finns så mycket annat som är viktigare, som inte handlar om abstrakt symbolik, den må vara hur lovvärd som helst, utan om liv och död, rättfärdighet och befrielse. Som till exempel det faktum att den svensk-eritrianske journalisten Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea, utan rättegång och under omänskliga förhållanden för att han givit ut en regimkritisk tidning. Och det är han inte ensam om - flera av hans kollegor delar, eller har dött i, fångenskapen och detta är inte på något vis unikt för Eritrea.

Kronprinsessan Victoria är en fri kvinna, tronföljare eller ej. Vare sig hennes eller någon annans frihet hotas på djupet av hur hon tar sig in i Storkyrkan om en månad - inte på djupet. Dawit Isaak är en fängslad man, för att han tillämpat det fria ordet.

Jag vet, det är olika frågor. Dawit Isaak blir inte friare av att kronprinsessan får tillämpa en nysvensk sedvänja med teologiskt och jämställdhetsmässigt tveksam symbolik. Men när vi talar så högstämt om trovärdighet, tycker jag allt att vi kyrkliga tyckare kunde se över proportionerna i vårt engagemang.

2 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Ja, jag tror nog att Victoria har ägnat detta en grundlig tanke innan hon bestämde sig. Varför är det upp till andra att bestämma hur hon vill ha det? Antar vi att kungen förtrycker henne eftersom han ska överlämna henne? Detta tror jag är något personligt för Victoria och hon ska själv bestämma. Bra inlägg! :)

Jonas sa...

Nej, du och andra präster kan ju ha sin egen uppfattning om detta (och jag håller verkligen med om att det måste finnas viktigare saker, som till exempel Dawit Isaak); passar det inte med brudöverlämning kan man avstå att viga och överlåta till någon annan som accepterar det, på samma sätt som man kan vägra att viga frånskilda. Men vad som absolut inte passar sig är att den tilltänkta vigselförrättaren luftar sin kritiska uppfattning, särskilt när det är fråga om ärkebiskopen. Jag hoppas att Kungen eller Kronprinsessan säger till honom att om han inte av fri vilja och en massa motstridiga känslor vill viga paret så kan han gott avstå. Det finns säkert andra biskopar som inte har något emot detta. Man bör inte göra saker mot sitt samvete, det tjänar ingen på.