onsdag, augusti 30, 2006

Kyrkodagar

Årets Kyrkodagar (anordnade av aKF, www.kyrkligfornyelse.se) var mina sjunde i ordningen, slog det mig när Lisa och jag stretade med våra väskor genom Uppsala i fredags morse. Jag börjar nästan bli gammal. Men å andra sidan var jag bara 19 när jag kom till Uppsala, så...
Teologiska dagen var som vanligt bäst, framför allt Syster Veronicas föredrag om liturgi och spiritualitet, med andra Moseboken som röd tråd - släpp mitt folk fria, så att de kan tillbe mig.
Jag uppskattade också Michael Ellnemyrs föredrag om östlig spiritualitet som byggde på Petrus liv - inte för att jag egentligen fick reda på så mycket om östkyrkans andliga traditioner, utan därför att jag kom till nya insikter om Petrus. Vespern på kvällen var lika vacker och uppbyggelig som alltid.
Lördagen lyckades passera utan att jag hann med så mycket föredrag, men en och annan bok och ikon inköptes. Efter vespern begav jag mig i sällskap med några vänner till Pastoralinstitutet (!!!) där vi åt middag och samkvämde till sent på natten...

...vilket gjorde söndagsmorgonen lite segare än vanligt, men upp och iväg kom vi, trots att mässan började redan 8.30. Därefter följde brunch på McDonalds (HashBrown, vilken grej!) före ett antal föredrag av ärkebiskopen av Riga, Michael Löwegren och Berit Simonsson. Den sistnämnda höll ett kort bibelstudium utifrån Esra och Haggai, lite otippat men mycket användbart. Utsatte mina medarbetare för kontentan av det redan igår. Så sändningsgudstjänst, som avslutades inomhus på grund av åska. Lite av ett antiklimax, men man vill ju inte att blixten ska slå ned i standaret och steka någon oskyldig ministrant...


Och nu när jag kom hem gjorde jag det till ett rött hus med vita knutar. Halleluja!

Om det är jobbigt att vara på aKFs kyrkodagar i prästskjorta när man är tjej? Inte ett smack. Det är inte sällan lättare att vara kvinna och präst bland högkyrkliga, än att vara högkyrklig bland kvinnor som är präster. Med vissa undantag, givetvis, men sammantaget så känner jag mig bra mycket mer accepterad för den jag är på Kyrkodagarna än i många andra kyrkliga sammanhang.

2 kommentarer:

Karin sa...

Starkt.

Anonym sa...

Även jag har utsatt mina arbetskamrater för min entusiasm, med blandade reaktioner men alla var dock positiva! Idag åker jag hem!!! Halleluja! Pax