En vanlig vecka. Sorgehusbesök. Dopsamtal. Predikoskrivande. Ungdomsgrupp. Morgonmässa. Andrum. Vuxenkonfirmanderna. Kyrkkaffe.
Allt det där vanliga, som just nu äts upp av resor (hur underbart det än är med både Taizé med ungdomar och London med maken), Barntimme-artikel-skrivande och handboksförslagsarbete.
2 kommentarer:
Ja, så är det med det vanliga. Kommer just tillbaka till jobbet efter ett par dagar med externa möten, och längtar efter att sitta vid mitt skrivbord och bara göra det vanliga.
Molly
Gud verkar i livets skickelser, vanligen i det vanliga, det gäller bara att se det och uthärda att se det och ta vara på det vi ser och låta Gud verka med oss i det som sker, prägla oss så varje dag avslutas med att vi erkänner oss odugliga men likväl kallade, ett av Guds under att trots vår strävan efter det ovanliga föra oss tillbaka till det vi är kallade att vara ovanliga mitt i det vanliga, ständigt pekande på Kristus, trons upphovsman och fullkomnare, den ovanligt vanlige vännen som ovanligt och vänligt klargör vad han är och vi är och därmed vad vår strävan skall vara, trots att vi misslyckas med det men han fullbordar det i livets skickelser. / Magnus Olsson
Skicka en kommentar