Det har regnat en hel del på sistone. Vilket ger rika tillfällen att t.ex. se på film. Det är bra.
I torsdags såg jag och vännen K Djävulen bär Prada på bio. En lättsmält, snygg komedi där Meryl Streep dominerade totalt vad gäller skådespelarinsats, men där Anne Hathaway fick ha de snyggaste kläderna. Till och med jag som inte är intresserad av mode riktigt på det sättet, tyckte nog nästan kläderna var den största behållningen. Och förstås Streeps rollfigurs fullkomligt skamlösa elakhet.
Så blev det fredag och vännen L och jag satt i vår ensamhet medan våra män var på personalfest (historien tycks upprepa sig, förra gången såg vi Dirty Dancing 2). och tittade på Brokeback Mountain. Det var helt OK, men eftersom både kritiker och andra medmänniskor tyckt det var så fantastisk, blev jag lite besviken. Klart att fotot var vackert, historien gripande och skådespeleriet klockrent - men det kändes liksom som om det var något som saknades, något som skiljer en film från att bara vara välgjord till att bli något extraordinärt. Bäst av alla var i alla fall Michelle Williams som Ennis slitna, försmådda hustru. Rätt långt från Jen i Dawsons Creek...
Lördagen bjöd hällregn och tidig uppstigning eftersom gästerna skulle med en färja över Bråviken. Efter frukost satte maken och jag oss i soffan med våra tekoppar och såg om Miffo. Som faktiskt, trots att vissa kyrkfördomar gjorts till sanning och trots att de inte alltid har stenkoll på kyrkliga detaljer och trots att klassperspektivet är något övertydligt - är en riktigt bra film. Jonas Karlsson är ju inget mindre än ett geni, hans berättarröst är helt underbar, precis som hans föräldrars taffliga akademikersnobberi och Livia Millhagens totala avsaknad av impulskontroll. Det var en god investering att köpa den för 44,50 på ICA Maxi.
1 kommentar:
NMu har jag äntligen updaterat min stackars bortglömda blogg!!!
Skicka en kommentar