tisdag, maj 08, 2007

En dag i taget...

Två sjukskrivningsveckor visade sig inte räcka för min överansträngning/Nära-Väggen-Upplevelse. Två veckor till fick jag av farbror doktorn, men min plan är att redan om en vecka gå upp på 25%. Jag är nämligen ganska dålig på att vara hemma och vila och återhämta mig utan att grubbla och oroa mig halvt fördärvad. Så nu får jag se vad som händer. Jag mår mycket bättre en del dagar och lite bättre andra dagar, så på det hela taget går det framåt. Det här med att leva en dag i taget och inte stressa upp sig för vad som eventuellt kan gå åt skogen i augusti, är dock en prövning i sig...



Men, det finns massor med solar på min himmel. I söndags fick jag och min vän Joakim det hedersamma uppdraget att vara programpunkt på aKF i Uppsala Stifts vår-kyrkodag på Sankt Ansgar, och vi talade om hur man omsätter sin Ansgars- och aKF-erfarenhet i den vanliga kyrkovärlden. Det var fantastiskt att vara tillbaka på Ansgars igen, roligt att få uppdraget att berätta och roligt att träffa många gamla bekanta och vänner.



I fredags damp så äntligen DVD-boxen med första säsongen av Huset Elliot ned i min brevlåda. Jag har ägnat rätt mycket tid i Evies och Beas sällskap under de senaste dagarna och gå nu och tjuvhåller på det allra sista avsnittet.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Kan inte du ta ledigt i juni och komma till mig med DVDboxen så kan vi titta tillsammans...jag blir så avis! Jag trodde att jag visste hur det var att vara trött tidigare i mitt ickegravida liv men nu har tröttheten nått en helt annan division. Nu är jag så trött att jag känner mig apatisk, inget känns roligt och jag tror att jag ska somna hela tiden, suck..!
Trött syster i Kristus/ Lisa

Anonym sa...

Sköt om dig!

Karin sa...

Huset Elliot....åååh... *vill ha*